FRU 25 ÅR – EN HISTORISK ÅTERBLICK

FRU-seminarier 1985 – 2008 Innehåll, kommentarer och resultat

 

Ett av FRU´s viktigaste verksamheter är att årligen ordna seminarier med olika teman som berör re/habilitering i utvecklingsländer. Seminarierna har i allmänhet finansierats genom bidrag från handikappanslaget på Sidas Hälsobyrå. Senare kanaliserades Sidas bidrag via Forum Syd. Andra organisationer, såsom Shia – Svenska Handikapp-

organisationernas Internationella Biståndsförening, HI – Hjälpmedelsinstitutet,

Rädda Barnen m.fl. har också bidragit med ekonomiskt stöd.

 

Under senare år har seminarierna lett till att FRU engagerat sig aktivt i egna biståndsprojekt i Etiopien, Mocambique och Ryssland finansierade genom Sidas bidrag till Enskilda Organisationer och Forum Syd.

 

Nedan följer en sammanfattning av innehållet i de seminarier som hållits under de gångna 25 åren

 

 

 

1985 VAD ÄR CBR?

 

CBR – Community Based Rehabilitation var 1985 ett relativt okänt begrepp. Jane Finnstam och Gábor Tiroler ,en arbetsterapeut och en sjukgymnast båda med u-landserfarenhet, informerade om detta WHO-program om lokalbaserad re/habilitering till ett stort antal nyfikna och intresserade åhörare. Många yrkeskategorier från hela landet hade hörsammat inbjudan till detta första seminarium.

 

1986 HEMKOMNA BISTÅNDSARBETARE REDOGÖR FÖR SINA

ERFARENHETER

 

Ett nätverk byggs, där hemkomna och blivande biståndsarbetare fick

kontakt med varandra och där kunskaperna samlades. FRU´s medlemsregister kommer att tjänstgöra som en nätverks- och kunskapsbank.

 

HANDIKAPPADES SYN PÅ REHABILITERING I U-LAND

 

Det var vid den här tiden inte så vanligt att personer med funktionsnedsättning själva kom till tals eller kunde påverka sin situation. Professionella fick nu ta del av deras uppfattningar.

 

PRESENTATION AV MFS – MINOR FIELD STUDIES

 

FRU bidrog till att MFS kom att omfatta handikappfrågor. ICH – Enheten för Internationell Barnhälsovård kopplades in på detta specialområde.

 

 

 

1987 ORGANISATIONER INFORMERAR OM SINA REHABILITERINGS-

PROGRAM

 

Vid den här tiden fanns det inte många biståndsorganisationer förutom Shia och Afrikagrupperna som arbetade med handikappfrågor. Seminariet blev ett tillfälle för båda sidor att stimulera och stötta varandra. Vi fick kännedom om projekt där handikappaspekter var med och de fick information om vår möjlighet att ge medicinsk och teknisk rådgivning.

 

BISTÅNDSARBETARE AV OLIKA YRKESKATEGORIER BERÄTTAR

OM EGNA ERFARENHETER

 

FRU hade snabbt blivit ett forum för olika yrkeskategorier, såsom arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster, socialarbetare, specialpedagoger, tekniker m.fl.,där de kunde få inblick i varandras specialiteter. Erfarenhetsutbytet inom u-landsbiståndet ledde till att föreningen medverkade till att den första CBR-utbildningen i Sverige senare

kom till stånd vid Uppsala universitet 1988.

 

1988 CBR – VAR STÅR VI IDAG?

 

Padmani Mendis var gästföreläsare. Hon var tillsammans med Einar Helander och Gunnel Nelson initiativtagare till CBR. Tillsammans med Ture Jönsson och Gábor

Tiroler, som varit med från början och som arbetat med modellen i praktiken, summerade WHO´s tioåriga program.

 

Padmani Mendis blev året efter hedersdoktor vid Uppsala universitet tack vare sina insatser vid utvecklandet av CBR som en framgångsrik rehabiliteringsmodell.

 

1989 BARN MED SÄRSKILDA BEHOV – EN UPPGIFT FÖR PRIMÄR –

HÄLSOVÅRDEN ?

 

Våra gästföreläsare var Karl Grunewald, legendarisk auktoritet för integration,

Magdalena Bjerneld, sakkunnig inom primärhälsovård, och Bengt Lagerqvist,

habiliteringsläkare med erfarenhet av CBR.

 

Genom anknytningen till ICH och Rädda Barnen, som bedrev CBR-program bl.a. i

Vietnam, kunde vi väcka intresse för att inlemma re/habiliteringsaspekter

i primärhälovården i utvecklingsländer. Kristina Fennö, som var den första Barnombudsmannen och Rädda Barnens handikapphandläggare deltog med sina kunskaper i seminariet. Margareta Engardt och Gàbor Tiroler, båda sjukgymnaster, aktualiserade CBR i Rädda Barnens projekt i Etiopien, Sao Tomè och Kap Verde.

 

1990 HAR VÄSTERLÄNDSK PSYKIATRI NÅGON PLATS I U-LÄNDER?

 

Per Borgå, läkare i psykiatri, berättade om sin erfarenhet i Tanzania och dess tillämpning i det s.k Nackaprojektet, där han var medicinskt ansvarig. I detta projekt prövades nya behandlingsidéer inom psykiatrin; en ny terapeutisk hållning av alla

professionella i patientens omgivning. Mer personlig kontakt och mindre medicinering. Detta passade in i vidareutvecklingen av CBR.

 

KAN MAN ARBETA MED PSYKIATRI I U – LÄNDER?

 

Jörn Delvert, barnöverläkare, och Peter Nordenskiöld, psykolog , båda med

u-landserfarenhet bidrog också med sina kunskaper. På detta sätt nådde vi en ny kategori professionella samtidigt som u- landserfarenheternas applicerbarhet på svenska förhållanden kunde demonstreras.

 

1991 ATT STARTA OCH DRIVA CBR – PROJEKT

 

Einar Helander, en av initiativtagarna till CBR och tidigare rehabiliteringsansvarig på WHO i Genève, fick tillfälle att påvisa värdet och betydelsen av planering och ”management”. Han belyste samhällsaspekten inom rehabiliteringsverksamheten.

Helanders bok ” Prejudice and Dignity” presenterades. Helander var också en av

författarna till CBR manualen ”Training in the community for people with

disability”.

 

K ULTURMÖTET I REHABILITERING

 

Kate Tiborn från Rädda Barnen var också en av föreläsarna. Ingrid Cornell, SIDA´s handikapphandläggare, tog en aktiv del i diskussionerna.

 

1992 SPECIALPEDAGOGIK OCH UNDERVISNING AV BARN MED

FUNKTIONSHINDER

 

Ture Jönsson, som medverkat till UNESCO´s program för ”Education for All”

och ”Inclusive Education” visade sambandet mellan pedagogiska, sociala och

medicinska re/habiliteringsaspekter.

 

Harriet Björneheim och Håkan Collin presenterade teckenspråksforskning i några utvecklingsländer bl.a. Sri Lanka .Seminariedeltagarna blev medvetna om olikheterna i teckenspråken i olika länder.

 

. Dinah Richard Eurén från Tanzania och Filomena Ramos från Kap Verde , båda doktorander i specialpedagogik i Sverige, deltog i en paneldiskussion.

 

 

1993 CBR – ÄR DET GENOMFÖRBART I SVERIGE?

 

Solveig Hargö Granér, som påbörjat en försöksverksamhet med CBR inom

habiliteringen i Värmlands Läns Landsting, och Maja Gilbert Westholm, som gjort ett

liknande försök kopplat till forskning i Landstinget Dalarna, redovisade sina resultat.

Per-Erik Pettersson, landstingsråd i Dalarna, och några företrädare för RBU – Riks –

förbundet för Rörelsehinrade Barn och Ungdomar i Värmland deltog också i seminariet. Det blev ett givande möte mellan föräldrar, professionella och politiker. Vid detta tillfälle kunde ett i-land lära från ett u-land. Detta ledde också till att ansvariga på landstingsnivå i Värmland och Dalarna blev intresserade att se CBR- verksamhet på plats med bl.a besök i Kenya. Enrico Populin, chef för rehabilitering

vid WHO i Genève, besökte Värmlandsprojektet flera gånger.

 

 

1994 REHABILITERING I LATINAMERIKA

 

Vid detta seminarium kunde man fördjupa sig i enskilda projekt i ett annat geografiskt

område än Afrika, där tonvikten oftast hade legat. Brian O´Toole, CBR-auktoritet och

forskare från Storbritannien och Guyana, och Inga-lill Nordenskiöld, hörselpedagog i

Svalornas projekt för hörselskadade barn i Bolivia, redogjorde för sina arbeten.

 

Anna- Clara Berglund presenterade dessutom sin MFS-studie om CBR. i Palestina, som resulterade i arbeten för FN i Libanon och för SIDA i Jerusalem.

 

1995 HANDIKAPPORGANISATIONERNA OCH FUNKTIONSHINDRADES

ROLL I CBR

 

Här blev ett tillfälle för ömsesidigt utbyte av erfarenheter mellan olika handikapporganisationer. Flera av dessa hade börjat ta in CBR-aspekter i sina program. Ett konkret exempel var NHR`s – Neurologiskt Handikappades Riksförbund och HRF`s- Hörselhandikappades Riksförbund program i Nepal. Dessa drivs i samarbete med motsvarande handikapporganisationer i Nepal.

 

1996 VEM STYR REHABILITERINGEN ? EMPOWERMENT

 

Gunilla Krantz, expert på ”empowerment”, från Nordiska hälsovårdshögskolan

hjälpte till att definiera och förklara begreppet, delvis utifrån ett genusperspektiv.

 

Adolf Ratzka, företrädare för handikapprörelsen och grundare av ILI – Independent

Living Institute bidrog till en givande debatt. Utifrån egen erfarenhet kunde han tydligt förklara skillnaden mellan att ha en funktionsnedsättning och att vara

handikappad.

 

1997 PROBLEMBASERAD INLÄRNING FÖR OSS SOM ARBETAR MED CBR

 

Birgitta Öberg, professor vid Linköpings universitet och som varit med om att utveckla metoden PBI – Problembaserad inlärning, visade på sambandet mellan innehåll och metodik i PBI och CBR. I båda fallen är eleven /den funktionshindrade aktivt deltagande.

 

1998 FÖR IN HANDIKAPPASPEKTER I ALLT BISTÅND

 

Ronald Wiman, från Finland, redogjorde för programmet om ”Inclusive

planning for development cooperation” som framtagits på uppdrag av UNDP. Bland

deltagarna fanns handikapphandläggare vid SIDA.

 

1999 INGET SEMINARIUM (TEMA I SAMBAND MED ÅRSMÖTE )

 

2000 REHABILITERING I ÖSTEUROPA

 

Maine Olofsson och Anita Mossberg, berättade om CBR-projekt i St. Petersburg och i

Vitryssland som drivs av frivilligorganisationen Hoppets Stjärna. Seminariet visade att CBR kan vara ett viktigt instrument för att kunna stänga institutioner i Öststaterna. . Dåvarande Östeuropakommittén var involverad och blev ytterligare motiverad.

 

2001 CBR 25 ÅR – DRÖM ELLER VERKLIGHET

 

Vid det här laget hade CBR blivit allmänt känt och även vedertaget runt om i världen.

CBR – manualen hade översatts till flera språk och spridits till många länder, men

tyvärr också missförståtts och använts felaktigt. .

 

Pamela Zinkin, som ansvarade för en CBR- kurs i London, och Ture Jönsson delgav

åhörarna sina långvariga och gedigna kunskaper om CBR. Den svenska CBR – kursen

i Uppsala pågick samtidigt som detta seminarium hölls och flera av dess internationella kursdeltagare deltog i seminariet, som denna gång hölls på engelska.

 

2002 UTBYTE AV ERFARENHETER MELLAN FRU OCH PALMERAS VÄNNER

 

Detta seminarium hölls på Etnografiska muséet och bland deltagarna fanns såväl personer från handikapprörelsen som experter, professionella och andra. Det var också ett tillfälle för aktivister från projektet i Piña Palmera i Mexico att dela med sig av sina

erfarenheter och perspektiv. Föreningen Palmeras Vänner är en svensk stöd-

organisation till CBR-projektet vid Piña Palmera i Mexico.

CBR I MELLANÖSTERN –PALESTINSKA FLYKTINGLÄGER I LIBANON

 

Sjukgymnast Anna Mellgren, som arbetat med CBR i flyktingläger i Libanon

tillsammans med Ragnhild Söderqvist från Palestinagrupperna redovisade sina erfarenheter. Deltagarna kände att detta var ett framgångsrikt projekt som motiverar ytterligare biståndsverksamhet.

HÖRSELSKADADE OCH DÖVA

 

Hörselpedagog Inga-lill Nordenskiöld hade inbjudit några samarbetspartners från Moldavien, Transnistrien och Ukraina och det var intressant att få ta del av dessa

projekt i Öst.

 

2003 REHABILITERING I KRIG OCH KATASTROFER

 

Bengt Lagerqvist, barnläkare och WHO´s platschef i Sarajevo, beskrev situationen för

barnen i det krigshärjade landet.

 

CBR I NEPAL

 

En representant från NHR- Neurologiskt Handikappades Riksförbund redovisade ett framgångsrikt projekt i samarbete med NDA – Nepal Disabled Association som pågår

i flera distrikt i Nepal. Sambandet mellan policy, organisationsuppbyggnad och

rehabiliteringsinsatser påvisades.

 

LYCKADE OCH MISSLYCKADE CBR –PROJEKT

 

Einar Helander, återkommande gästföreläsare, gav många värdefulla exempel på projekt han besökt.

 

2004 REHABILITERING I ETIOPIEN –MÖJLIGHETER OCH HINDER FÖR NÄRBASERAD REHABILITERING

 

Ett projekt i Etiopien kom i gång efter ett etiopiskt forskningsarbete om neurologiska

funktionsnedsättningar. Seminariet bidrog till att projektet kunde fortsätta med stöd

från Sida och FRU.

 

CBR, FUNKTIONSHINDER, SOCIAL RÄTTVISA OCH UTVECKLING.

VAD FRU OCH PALMERAS VÄNNER KAN LÄRA AV VARANDRA

 

Tre gäster från rehabiliteringscentret Pina Palmera i Mexico berättade om sin 10-åriga

erfarenhet av CBR

 

NÄRBASERAD RE/HABILITERING I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER

 

Birgitta Andersson och Tiina Nummi Södergren från Shia föreläste om sina

erfarenheter kring utvecklingsarbete och funktionsnedsättning.

 

Lena Ekström Ahl, sjukgymnast från habiliteringen i Uppsala redogjorde för nätverksbaserad intensivträning. En film visades om detta.

 

CBR bidrar till samhällsutveckling för alla och är inte begränsad till personer med funktionsnedsättningar. Denna kunskap kan utnyttjas av biståndsorganisationer och även motivera frivilligorganisationer i allmänhet att arbeta för personer med funktionsnedsättningar.

 

 

2005 ATT ARBETA MED BARN MED FUNKTIONSHINDER I MALAYSIA

OCH KENYA

 

Elisabeth Ershammar, sjukgymnast från föreningen Bethany HomesVänner, berättade om en skola för barn med funktionsnedsättningar i Malaysia. Hon visade hur ett brett engagemang kan förändra tillvaron och helhetssynen för dessa barn.

 

Susanne Guidetti, arbetsterapeut, delade med sig av sina erfarenheter att skriva en magisteruppsats om barn med funktionsnedsättning i Kenya

 

 

HÖRSELHJÄLPMEDEL OCH STÖD TILL HÖRSELSKADADE I

SÖDRA BOLIVIA

 

Inga-lill Nordenskiöld, hörselpedagog, gav exempel på praktiska lösningar och enkla

hörselhjälpmedel tillverkade av lokalt material .Dessa användbara idéer förtjänar att

bli allmänt kända.

.

 

 

 

 

2006 SPRÅKLIG KOMMUNIKATION MED ENKLA MEDEL – HUR KAN DU

KOMMUNICERA MED PERSONER MED TAL- ELLER

HÖRSELNEDSÄTTNING?

 

Inga-lill Nordenskiöld, hörselpedagog, berättade att i de flesta utvecklingsländer finns det specialskolor för döva. Man har också förstått vikten av teckenspråk och speciell undervisningsmetodik. Hörselskadade barn i vanliga skolor har det svårt i stora klasser med slamrande möbler och med lärare som ej förstår att ta hänsyn till dessa barn. Inga-lill gav exempel från Bolivia, Tanzania och Transnistrien.

 

Eva Ihre, logoped, föreläste bl.a. om hur metoder och verktyg som används inom logopedi i vår del av världen kan bli giltiga inom andra kulturer.

 

ATT ARBETA MED ” INCLUSIVE SOCIETY ”I BRASILIEN OCH

PÅ CUBA

 

Gàbor Tiroler, sjukgymnast, visade på det nära sambandet mellan CBR och samhällsutveckling och hur ett demokratiskt samhälle kan befrämja arbetet för

personer med funktionsnedsättning på samma gång som verksamheten bidrar till

samhällsutveckling för alla. Material och dokumentation från fältet demonstrerades.

Kunskap av detta slag kan utnyttjas för planering i flera andra projekt.

 

2007 LIKA VILLKOR FÖR ALLA MÄNNISKOR – FNs POLICY FÖR

SAMHÄLLSBASERAD REHABILITERING

 

Detta års seminarium, som hölls på Akademiskt Forum i Kulturhuset i Stockholm, blev mycket välbesökt av både FRU-medlemmar och allmänheten och bidrog därigenom till ökad allmän kunskap om CBR. Seminariet var ett samarrangemang tillsammans med Föreningen Palmeras Vänner och FUF – Föreningen för Utvecklingsfrågor. Seminariet tog upp senaste nytt inom Community Based Rehabilitation.

 

Huvudföreläsare var Chapal Khasnabis från Disability and Rehabilitation Team på WHO. Han presenterade arbetet med den nya CBR- manualen, som är baserad på en mycket omfattande materialinsamling från hela världen. Han berättade också om förberedelserna för en FN konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning och om WHO´s, UNESCO´s och ILO´s gemensamma policydokument om CBR och hur det kan användas för att främja den allmänna samhällsutvecklingen.

 

Några representanter, bl.a. Flavia Anau och Martha Heredia från Piña Palmera i Mexico, berättade om CBR och empowerment. Kontakten mellan Piña Palmera och WHO ledde till att ett regionalt möte om CBR planeras äga rum i Mexico 2010. FRUs seminarier bidrog till tätare kontakter mellan Pina Palmera och WHO och till ökat medvetande om CBR.

 

Stefan de Vylder, ekonom från FUF – Föreningen för Utvecklingsfrågor, underströk att CBR baseras på mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. CBR når ut till de allra fattigaste och de mest marginaliserade i samhället. Han var tacksam för att inte CBR modellen skapats av kostnadsmedvetna ekonomer, som bara tittar på hur mycket en människa är värd i pengar.

Stefan de Vylder presenterade också förra årets vinnare av ”FUF priset” nämligen de två CBR veteranerna David Henley och Henrik Pelling för deras arbete med ” The Gaza Mental Health Programme”

 

Intressant var också att lyssna till en representant från Irans hälsovårdsministerium, som presenterade landets statliga CBR- program. Detta var okänt för så gott som alla.

 

2008 HUR KAN MAN STÄRKA DELTAGANDET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I INTERNATIONELLA PROJEKT ?

 

Seminariet hölls denna gång på Mångkulturellt centrum i Fittja och anordnades

tillsammans med Forum Syd. 12 olika frivilligorganisationer, bland andra SAK –

Svenska Afghanistankommittén, SRF – Synskadades Riksförbund och Hoppets stjärna, deltog. Det främsta syftet var att sprida kunskap om CBR och öka förståelsen för FN´s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning och deras livssituation. Förhoppningen är att flera av dessa organisationer ska bli mer aktiva med att stödja personer med funktionsnedsättning och bättre sammanlänka detta med

övrigt utvecklingsbistånd. Det diskuterades också hur FRU´s samlade kunskaper kan

komma till mer nytta i detta arbete.

 

Frågor om FN´s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning och hur man kan arbeta med MR – Mänskliga rättigheter och CBR diskuterades i en paneldebatt under ledning av Gàbor Tiroler.

En uppföljning av seminariet ledde till en diskussion om samarbete kring ett nätverk och en länk om CBR på Forum Syds hemsida

 

Detta och tidigare seminarier har lett till att FRU aktivt drivit biståndsprojekt i Etiopien, Mocambique och Ryssland.

 

Sammanställt av Christina Norén och Gábor Tiroler februari 2010