FRU´s 25-års jubileum med Internationellt seminarium.

Rapport från FRU:s 25-årsjubileum

Internationellt Seminarium

I samband med FRU:s 25.årsjubileum hölls 2010.10.30 ett internationellt seminarium om den nya globala CBR-strategin för personer med funktionsnedsättning. Inbjudan hade skickats till FRU:s medlemmar, ett stort antal enskilda organisationer, olika samarbetspartners, fackförbund m.fl. och seminariet var även öppet för allmänheten. Ca 120 personer besökte seminariet som hölls i aulan på Danderyds sjukhus.
15 särskilt inbjudna internationella gäster från Palestina, Rumänien, Indien, Nepal, Moçambique och Mexiko delade med sig av sina erfarenheter av olika CBR-projekt, via enskilda presentationer och deltagande i den avslutande paneldebatten. Från WHO deltog Chapal Khasnabis med en presentation av de nya CBR Guidelines, vilka för övrigt officiellt lanserades i Europa under RI:s Europakonferens veckan efter seminariet.
Seminariet kunde genomföras tack vare ett gott samarbete med och stöd från:
Svenska Institutet
Emmaus Björkå
Diakonia
Hoppets Stjärna
Palmeras Vänner
Gunnel Nelsons Minnesfond
Efter välkomsttal av FRU:s ordförande Ingela Friman inleddes anförandena av professor Hans Rosling följt av de internationella talarna.

Hans Rosling
Rosling som är professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, har under många år arbetat i olika utvecklingsländer och projekt samt som rådgivare åt Sida och WHO. Han har bl.a. arbetat flera år i Moçambique och anförandet inleddes på portugisiska vilket uppskattades mycket av gästerna från Moçambique och Mexiko.

Rosling talade om globala skillnader i resurser för hälsa och re/habilitering och började med att slå hål på gamla begrepp och sanningar om synen på världen. Gränserna mellan i-land och u-land, öst och väst, nord och syd ser inte längre ut så som man har tänkt sig tidigare. Och var går egentligen gränsen mellan funktionsnedsättning och icke funktionsnedsättning?

Rosling använde sig av det mycket illustrativa och pedagogiska verktyget Gapminder www.gapminder.org och föredraget blev en fartfylld och aha betonad upplevelse. Rosling kunde med hjälp av Gapminder och olika statistiska data konstatera att värden har blivit jämnare i sovrummet; familjeplanering, i badrummet ;hygien, och i köket ;mat på bordet. Undantaget många länder på den Afrikanska kontinenten. De stora skillnaderna som finns idag över världen är framför allt i vardagsrummet, i trädgården och i garaget. Det vill säga; den ekonomiska skillnaden är den största skillnaden.

Världens fattigaste finns, menar Rosling, på landsbygden och de flesta är kvinnor eftersom männen oftare beger sig till städerna för att leta arbete. Även om detta inte automatiskt innebär ett dåligt liv avslutade han med att förkasta den romantiska bilden av lyckliga människor på Afrikas landsbygd med den retoriska frågan: Varför finns det då inga illegala flyktingar i de områdena?

Rumänien: Hoppets Stjärna
Aurora Vatamaniuc från Hoppets Stjärna i Rumänien berättade om hur de i samarbete med svenska Hoppets Stjärna har utvecklat CBR för barn med funktionsnedsättning. Utgångsläget var att över 100.000 barn levde på institution i Rumänien. Genom ett intensivt och uthålligt arbete har man med hjälp av CBR uppnått stora förändringar. Man har dels arbetat med barn som har befunnit sig på institutioner. Satsningar på nutrition har förbättrat barnens hälsa och utveckling och man har kunnat förbättra livskvaliteten för många genom att skapa en mer hemlik boendemiljö. Barn som tidigare inte har ansetts kunna tillgodogöra sig re/habilitering har kunnat börja skola.
Man har också arbetat för att förebygga institutionalisering bl.a. genom stöd och utbildning till föräldrar och genom att tillhandahålla stöd och service i barnens närmiljö.
Organisationen har byggt upp egna CBR center på flera orter och skapat ett regionalt re/habiliteringscenter i staden Iasi i samarbete med den lokala socialförvaltningen. Man har vidare byggt upp en föräldraorganisation, utbildat fosterfamiljer och arbetat aktivt för att integrera barn med funktionsnedsättningar i den ordinarie förskolan och skolan.

Mexiko
Flavia Anau som har jobbat i ca 27 år varav 16 år med Pinã Plamera ger åhörarna ett bra exempel på hur CBR kan fungera. Projektet finns i mycket fattiga delar av landet och Flavia berättar om deras arbete med samhället kring människorna med funktionsnedsättning. De har exempelvis jobbat med information till lärare och hälso och sjukvårdspersonal. De försöker även rikta sig mot familjer så att familjen kring en person med funktionsnedsättning kan hjälpa till i re/habiliteringen.

Utöver arbetet med re/habilitering berättar hon vidare att de också försöker jobba med jämlikhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar och med mänskliga rättigheter genom olika aktiviteter och socialisering.

Indien
Mr Nagaraja från The Association of People With Disability APD, i södra Indien berättade om hur de arbetar med CBR och att stärka rättigheter för personer med funktionsnedsätt-ning. Han hänvisade till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den lag som antogs i Indien 1995 till skydd för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Många i Indien, både med och utan funktionsnedsättningar, är dock okunniga om detta skydd och vilka rättigheter de har. Den dominerande synen i Indien är fortfarande att personer med funktionsnedsättning snarare är föremål för statens omsorg än individer med egna rättigheter.
Han betonade de nya CBR principerna inkludering, deltagande och hållbarhet samt det uttalade rättighetsperspektivet som ger de berörda en egen röst.
Mr Nagaraj berättade om det pågående arbetet med att organisera de oorganiserade, och ge makt åt de maktlösa. Bl.a. har självhjälpsgrupper organiserats i samarbete med olika NGOs. Det har skapats organisationer för föräldrar och vårdare till barn med funktionsnedsättning för att belysa olika frågor som aktualiseras p.g.a. detta. Genom att agera i grupp har man lättare kunnat få gehör för sina krav och behov gentemot myndigheter. Det har, via gruppen, även blivit lättare att få tillgång till de förmåner och tjänster man är berättigad till och många har åtnjutit erkännande och acceptans i sina lokala samhällen. APD:s vision är att skapa jämlika möjligheter för personer med funktionsnedsättning att bli aktiva och bidragande samhällsmedborgare.
Några utmaningar som lyftes fram var:
. Att involvera personer med grava funktionsnedsättningar.
. Att stärka kvinnors position och ge dem möjlighet till aktivt deltagande.
. Att göra det möjligt för personer med alla slags funktionsnedsättningar att bidra till sin egen försörjning.
. Skapa tillgänglighet.
. Göra alla i samhället medvetna om sina skyldigheter och ansvar för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till sina rättigheter.
ADP ser att man kan uppnå förändring genom att samtidigt satsa på re/habilitering och hjälpmedel, tillgänglighet, positiva attityder, kunskap och innovation. En nyckel till att uppnå förändring och skapa ett samhälle för alla är att arbeta med partnerskap.

Palestina
Från Gaza i Palestina deltog Dr Kamal Abu Qamar, National Society for Rehabilitation, (NSR). Han inleder med lite bakgrund där han berättar att Gazaremsan är ett av världens tätast befolkade områden. Det totala invånarantalet är ca 1,5 miljoner varav ca 70% är flyktingar bosatta i 8 flyktingläger som upprätthålls av UNRWA, FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar. Under Israels angrepp mot Gaza december 2009-januari 2010 döda-des ca 1380 palestinier och ca 5380 skadades. Av de skadade var ca 1855 kvinnor och 795 barn. 70% av de skadade fanns inom NSR:s upptagningsområde och genom kartlägg-ning av dessa kunde man identifiera 366 personer med funktionsnedsättningar.

NSR arbetar aktivt med CBR, forskning och opinionsbildning, samt att skapa resurser för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina politiska, ekonomiska, soci-ala och kulturella rättigheter. NSR arbetar bl.a. med hembesök; psykosocialt stöd till barn och familjer och särskilt till mammor med funktionsnedsättningar; fältbesök hos hemlösa i tältläger och skolor med fokus på psykosociala stödåtgärder samt fritidsaktiviteter. Man förser också familjer med akut humanitär hjälp.
NSR arbetar även med hjälpmedelsförsörjning för ett tusental behövande, man arrangerar workshops för att öka medvetenhet hos familjer om hur man ska agera i nödsituationer och verkar för integrering av barn i förskola och skola.
Något som har varit oerhört uppskattat är de 10 integrerade sommarläger för barn med funktionsnedsättningar och deras familjer som man har kunnat arrangera med stöd av bl.a. Diakonia och norska Norad. Totalt har ca 1000 personer deltagit i dessa läger. Vid dessa läger har man bl.a. utvecklat deltagarnas färdigheter och ökat kunskaper om rättigheter. Man har sett att deltagarnas självförtroende och kreativitet har ökat liksom deras framtidshopp. Den absoluta majoriteten av lägerdeltagarna uppgav att lägren skänkte dem glädje och tillfredsställelse och samtliga önskade att lägren hade varat mer än 10 dagar.
Dr Kamal delade också med sig av ett par fallbeskrivningar av hur man har arbetat med rehabilitering av personer med krigsskador där de bland annat lärt sig yrkesfärdigheter, som en del av rehabiliteringen och som de vidare har nytta av som ett steg till att kunna försörja sig.

Nepal
Mr Hem Gurung från Indipendent Living Center IL, Pokhara, Nepal berättade om det arbete han och hans organisation är med och driver för att skapa rättigheter och jämlika möjligheter för personer med funktionsnedsättningar regionalt och nationellt. IL center Pokhara startades 2006 och blev formellt registrerat 2009. Organisationen drivs av personer med egna funktionsnedsättningar och har i dagsläget 51 medlemmar.

Nothing for us, without us.

Man är också del av ett lokalt CBR nätverk av handikapporganisationer, rehabiliterings center, myndigheter och det civila samhället. IL center Pokhara har som vision och spelar en aktiv roll i arbetet för att skapa, ett rättighetsbaserat hindersfritt samhälle, jämlika möjligheter och ett värdigt och självständigt liv för personer med funktionsnedsättning i Nepal. Man driver kampanjer för förbättrad lagstiftning, regler, policys och program som förbättrar villkoren för personer med funktionsnedsättning. Man arbetar för skydd för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och försöker påverka staten att ansluta sig till internationella instrument som skyddar dessa rättigheter.

Think globaly, act localy.

Man fungerar också som koordinator mellan nationella och internationella organisationer, politiska partier och det civila samhället i arbetet med att öka tillgång och tillgänglighet till utbildning, hälso och sjukvård, it, idrott, arbete och försörjning och allmänna transportmedel.

Arbetet bedrivs med och för personer med funktionsnedsättning och handlar t.ex. om att utbilda och tillhandahålla personliga assistenter så att personer med grava funktionsned-sättningar kan få hjälp med ADL, stöd- och självhjälpsgrupper som bygger upp självför-troende och minskar psykosociala problem samt uppmärksamma och motverka våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Man har gjort framsteg på lokal nivå och bl.a. fått större inflytande på lokalpolitiken. Hem berättar att det fortfarande dock kvarstår en mängd utmaningar. För att lyckas med sin vision ser man att man behöver agera i partnerskap med andra organisationer, utnyttja sina resurser optimalt och skapa en stark gemensam röst. De svårigheter och utmaningar man har att arbeta med är bristande resurser, att frågorna fortfarande har låg prioritet hos beslutsfattare, att det finns få starka röster inom handikapprörelsen samt vissa motsättningar inom denna och politisk instabilitet.

CBR Guidelines
Chapal Khasnabis, WHO, presenterade de nya CBR Guidelines. Arbetet med dessa har pågått under flera år och världslanseringen skedde på CBR African Network Conference i Nigeria den 27 oktober 2010. De nya CBR Guidelines har ett starkt fokus på utveckling och siktar mot det som benämns CBID: Community Based Inclusive Development. Chapal valde också att själv benämna dem som: Common sense based rehabilitation.

En jämförelse mellan den så kallade medicinska modellen och utvecklingsmodellen visar att prioriteringen av insatser på re/habiliteringsområdet och brukarnas behov skiljer sig åt markant. I den medicinska modellen ges t.ex. sjukgymnastik högsta prioritet medan in-komst kommer längst ner på listan men när brukarna får prioritera hamnar inkomstmöjligheter högst upp på listan medan fysisk träning anges ha lägsta prioritet. Vikten av att börja med rätt åtgärder illustrerades av Abraham Maslows behovspyramid som ju sätter männi-skans behov i en hierarkisk ordning och där behoven längst ner i pyramiden måste tillfredsställas innan man kan gå vidare till nästa steg.

Chapal Khasnabis lyfte fram fattigdom som ett av de största problemen. Enligt världsbanken kan man i alla samhällen se att de fattigaste av de fattiga är personer med funktions-nedsättningar.

De nya CBR Guidelines representerar ett paradigmskifte med fokus på:
. grundläggande behov och att minska fattigdom
. livskvalitet
. rättigheter och utveckling
. empowerment
. CBID
Ett centralt begrepp är empowerment vilket ska vara vägledande i alla verksamheter och åtgärder, vare sig det rör hälsa, utbildning eller den sociala sfären. Personer med funk-tionsnedsättning och deras familjer ska vara aktiva i beslutsfattande.
CBR kan användas i alla delar av världen och för alla grupper som riskerar fattigdom och diskriminering.
CBR siktar på totalt välmående hälsa, utbildning, försörjning och är det praktiska arbetsredskapet, och en sammanbindande länk, för att leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och millenniemålen.

Sammanfattning
Alla presentationer visade att utvecklingen går framåt inom området, om än inte alltid i den takt man skulle önska, vilket ger hopp för framtiden. Vi fick ta del av konkreta exempel rörande t.ex. hjälpmedel vilket demonstrerade vikten av att ha en lokalt förankrad hjälp-medelsverksamhet för att skapa tillgång till billiga och lokalt anpassade hjälpmedel, som också kan repareras och servas lokalt.
Chapal Khasnabis betonade vikten av att arbeta både utifrån ett rättighetsperspektiv, framförallt utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och utifrån ett utvecklingsperspektiv för att skapa förändring, ett synsätt som också de nya CBR guidelines är baserade på.

__________________________________________________

Conclusion of our guests experiences, by Joakim Davidsson.

Some questions and notes from the exchange of experiences between Nagaraja, Hem, Flavia, Chely, Mariano, Sofia, Nita och Estevão, written down from the discussions the 2nd of November, 2010, at SHIA, Stockholm.
How may the capacity of the teachers, students, promoters of CBR be strengthened?
In the centers special teachers and parents are trained, Nagaraja tells, and then they can bring their knowledge to the local public schools and to the homes and their villages. Depending on the situation the children can continue to study at the center, but may also later on be included in the public schools in their community. In that case the center works as a bridge between no education at all and the public schools. Flavia emphasizes their experience of the value to work directly together with and in the local community.

How to work with sign language?
Experiences shared were to work directly in the community with this issue. There are difficulties, the population have to learn sign language to make the sign language more useful and there are also languages like Urdu which are different. Suggestions are made to search in the internet for more information.

What material is used in India in the production of wheelchairs and tricycles?
Light weight material, bought in the local market and from China.

Hem asks how to support NGOs to make their work for CBR sustainable?
Experiences from Piña is to try to unite, come together with different organizations. International funds and organizations may contribute to sustainability. Proposals of foundations or organization to cooperate with are shared, like Save the children international. In India Nagaraja tells about the advantage of a united disability federation like one movement. The importance to work with awareness in the communities, like Ghandi emphasized, are further stressed. Nagaraja tells also about their production that creates jobs and generate incomes: recycling paper; production of wheelchairs, tricycles, assistive advices; formation of gardeners who continue their work in their own society combined with selling plants; cooperating with others to get small loans/ micro credits in their own community. Nita tells about the work ADEMO makes in Mozambique to get income: making clothes, biscuits; agriculture for income like cultivating peanuts; the production in the metal workshop.
The importance to make aware and influence the government and authorities are also discussed.

Joakim Davidsson

Christina Johnsson Schön och Kristin Karlsson