Mänskliga rättigheter, MR-dagarna

Publicerad: 2006-12-19

Huvudtal
Hur kan vi leva tillsammans – jämlika och olika?

En personlig reflektion om vardagskonfrontationer som inte syns, om hur man vänjer sig vid att vara diskriminerad och fungera utifrån det. Hur kan man se rikedomen i mångfalden?
Soraya Prost, ledamot i Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, ordförande i International Roma Womens’s Network (IRWN) samt styrelseledamot ansvarig för sociala rättigheter i European Roma and Travellers Forum (ERTF).

Kommentar:
Soraya Prost gav en personlig beskrivning av egna erfarenheter av fördomar mot henne, hennes familj och andra personer med romskt ursprung ur ett historiskt och nutida perspektiv. Hon pratade också om de nätverk som hon är engagerad i (se ovan).

Sverige seminarium
Kan demokrati och mänskliga rättigheter vara i konflikt?

Är det en illusion att tro att demokratier respekterar mänskliga rättigheter? Har de senaste årens internationella attentat lett till en lagstiftning beslutad i demokratisk ordning som syftar till att stärka vår säkerhet genom att minska våra mänskliga rättigheter? Har kriget mot terrorn på kort tid raserat det vi uppnått vad det gäller respekt för mänskliga rättigheter?
Medverkande: Lena Halldenius, Malmö högskola, Anna Wigenmark, Svenska Helsingforskommittéen, Elena Namil, Teologiska högskolan i Stockholm och Maria Leissner, Utrikesdepartementet. Justitieministern var inbjuden att delta i samtalet.

Kommentar:
En filosofisk diskussion där man kom fram till att det beror på hur man tolkar begreppen demokrati och MR. Bland annat reflekterade man över att demokrati som majoritetsbeslut inte automatiskt främjar MR.

Hot, rädsla kan slå undan beslut om MR (ex.vis rädsla för terrorism). Man diskuterade vikten av information till allmänheten för att undvika kollektiv panik. Politiska ledare arbetar ibland utan insyn från allmänheten, tar egna beslut utan att ifrågasättas (t.ex när personer som anklagas för terrorism inte får sina juridiska rättigher respekterade). Man diskuterade även att Sverige och EU satt sig över Genéve konventionen. Det finns internationell lagstiftning om rätten till att söka asyl. I fallet med de två egypterna som utvisades diskuterade man att Sverige kritiserats för detta. En av deltagarna i panelen menade att var och en har ett personligt ansvar att följa sitt samvete, ex.vis hade poliserna som medverkade i verkställandet av utvisningen kunnat vägra. De hade kanske förlorat sina arbeten men paneldeltagaren menade att det krävs civilkurage för att förändra.

Internationellt Seminarium
Konventionen om funktionshindrades rättigheter – möjligheter och utmaningar

FN-sekretariatet för personer med funktionshinder i New York presenterar FN: s arbete med att författa en ny MR-konvention för personer med funktionshinder: Var står vi idag? Vad är unikt med konventionen?
Presentationen följs av en paneldebatt kring utmaningar och möjligheter i implementeringen av konventionen, t. ex behovet av partnerskap, ”mainstreaming,” ekonomiska resurser och opinionsbildning.
Medverkande: Linda Larsson, FN-sekretariatet, Eva Falkenberg, SIDA, Tomas Lagerwall, Rehabilitation International, Ingemar Färm, ordförande i Handikappförbundet, Kerstin Jansson, handikappombudsman, Vilhelm Ekensteen, ordförande för Intressegruppen Assistansberättigande, IfA.
Moderator: Arne Fritzon, teolog och forskare.

Kommentar:
Thomas Lagerwall gav en kort presentation av hur konventionen om funktionshindrades rättigheter vuxit fram. Konventionen är nu färdig. Man hoppas på underskrift mars – 07 och eventuellt träder konventionen in under samma år.

Man diskuterade vikten av att inte bara prata om handikappkonventionen i ett separat perspektiv utan även ur MR-perspektiv. Kerstin Jansson menade att det i konventionens titel tydligare skulle framstå att det är frågan om att funktionshindrade ska kunna åtnjuta de MR som andra har istället för ”funktionshindrades rättigheter”.

Konventionen ses som ett paradigmskifte från segregation till deltagande och från objekt till subjekt.

Vid nationell implementering är det viktigt att kommissioner följer upp implementeringen självständigt gentemot regeringen. Kerstin anser att konventionen är ett viktigt verktyg för frivilliga organisationers påtryckningsmöjligheter.

Ingemar Färm delade med sig av sina reflektioner kring konventionens svagheter. Han menade att det inte står tillräckligt specificerat om konventionen vad gäller långvariga psykiska, intellektuella, sensoriska funktionsnedsättningar eller neuropsyk. funktionshinder (fibromyalgi, whiplash, ADHD mm). Han anser också att språkbruket är för milt och ger utrymme för fria tolkningar, t.ex att Sverige enligt konventionen skulle kunna ses som om det redan uppfyller alla krav i konventionen, förutom på några punkter som gäller bland annat sjuk- och livförsäkringar.

Vilhelm Ekensteen menade att funktionshindrade själva har ansvar för att konventionen ska användas, tolkas korrekt i vardagen. En av paneldeltagarna tryckte på vikten av information och utbildning av politiker och andra ledare.

Sverige Seminarium
Hur kan frivilliga påverka FN:s arbete för mänskliga rättigheter? Om det civila samhällets parallellrapportering

Hur kan frivilligorganisationer bidra till att övervakningen och respekten för mänskliga rättigheter stärks? En möjlighet är att påverka FN:s olika övervakningskommittéer genom att skicka in parallellrapporter. Hur går parallellrapporteringen till? Hur kan informationen om missförhållanden på ”fältet” nå fram till FN: s kommitté för mänskliga rättigheter i Geneve?
Medverkande: Linda Nordin Thorslund, bitr. generalsekreterare, Svenska FN – förbundet, Elisabeth Palm, ledamot för FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, som övervakar att konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter efterlevs.
Moderator: Anett Sasvari, Svenska FN – förbundet.

Kommentar:
Statliga rapporter skickas till FN’s kommitté för MR. Parallellrapporter skrivs av Svenska FN-förbundet. Frivilliga organisationer uppmuntras att komma med konkreta, väl underbyggda rapporter med ordentligt statistik för att belysa om konventionerna efterlevs. Guidelines finns. Elisabeth Palm underströk vikten av att frivilliga organisationer finns på plats när rapporterna tas upp i Genéve. Hon menade också att frivilliga organisationer kan ha nytta av att skapa kontakt med ledamöter i FN-kommittén.

FN’s kommitté för MR kan i enstaka fall även ta upp individuella ärenden. Frivilliga organisationer kan här bidra genom att sprida kunskap om konventionerna till enskilda personer med behov av kommitténs insats.

Frivilliga organisationer kan följa upp rapporteringen genom att vara aktiva så att inte frågorna dör ut.

Panelsamtal
Hur kan vi leva med jämlikhet och olikhet i Sverige?

Ett spännande samtal mellan människor från det mångkulturella Sverige om förutsättningar och modeller för att kunna leva tillsammans i ett samhälle som både respekterar rätten till jämlikhet och rätten till olikhet? I centrum står frågor kring integration, segregation, diskriminering och konflikter som kan uppstå i kulturmöten. Finns det fallgropar med det mångkulturella? Varför sluter många sig inom sin etniska grupp? Och kan mänskliga rättigheter vara ett redskap för att föra arbetet vidare?
Medverkande: Diana Mulinari, sociolog, Lunds universitet, Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskarnas riksförbund, Soraya Prost, ledamot i delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, ordförande i International Roma Women’s Network, samt styrelseledamot ansvarig för sociala rättigheter i European Roma Travellers forum,
Ali Ibrahim, kultursekreterare i Rosengård och Iman för Islamiskt centrum i Lund, Rebecca Hybbinette, filosof, författare och föreläsare samt KG Hammar, ärkebiskop emeritus, Svenska Kyrkan.
Moderator: Mikael Bergstrand, journalist.

Kommentar:
En filosofisk diskussion om frågorna ovan. Man uttryckte åsikter kring vikten av att bibehålla sin etniska tillhörighet för att känna sig tillräckligt trygg och därmed kunna integrera sig i samhället. Å andra sidan, menade man, att minoriteter har ett ansvar att medverka i integreringen.

Paneldiskussion
Bistånd och folkrätt – villkorad humanitet? Exemplet Palestina

Efter det kalla krigets slut har antalet inomstatliga konflikter ökat mycket. Därför har biståndspolitik och säkerhetspolitik närmat sig varandra. EU:s och Sveriges agerande efter det Palestinska valet visar att givarländers säkerhetspolitiska bedömningar har stor betydelse för hur biståndsmedel fördelas. Hur ska svenskt deltagande i fredsbevarande operationer samordnas med biståndet på nationell nivå och i ett EU perspektiv?
Medverkande: Jessica Sandberg och Maria Alwå från Advokater utan Gränser, Peter Brune, Direktor Liv och Fredsinstitutet, Eva Zillén, Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna, Ewa Björling (m) medlem i utrikesutskottet och styrelseledamot i SIDA samt Viola Furubjelke, Generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.
Michael Sahlin, generaldirektör för Folke Bernadotte akademin leder samtalet.

Kommentar:
Dynamisk diskussion. Flera personer i panelen menade att det är fel att använda villkorat bistånd som politisk påtryckning med negativa följder på MR, fattidgomsbekämpning.

Representanterna från Advokater utan Gränser gav information om folkrätt och vad som gäller i väpnade konflikter.

Bland åhörarna fanns personer från Libanon, Israel (Susan Nathan, författare till boken ”Ett annat Israel-min resa över den judiska-arabiska gränsen”) och Palestina som delade med sig av sina åsikter i frågan.

Internationellt Plenarsamtal
How can we live together – equal and different?
How can our societies respond to issues of migration, segregation and multiculturalism? Can human rights be of any help when it comes to living together?

Presentation and discussion with Arlington Trotman, frequent speaker for radical justice in UK and chair for Churches´ Commission for Migrants in Europe, Aje Carlbom, social anthropologist based in Malmö, specialized in multiculturalism, integration and psychological health among immigrants and Elisabeth Gerle, associate professor, author of books like ”Multiculturalism for whom?” and ”Human rights for God’s sake, ethics in Church of Sweden”.
Modereator: Kristina Hellqvist, Svenska Kyrkan.

Kommentar:
Filosophical diskussion with personal experiences of being an immigrant or working with immigrants. Arlington Trotman talked about that the debate of multiculturalism unfortunately has come to focus on muslims and the prejudism around that. He points out that we have to find a way to break down the fear for ferrorism. To take off fears and take on integration issues. He also expressed that there is a risc when one person makes himself spokesman of a group.

Aje Carlbom seems to believe that the problem is that groups are socially constructed and this can be used for political reasons.

Huvudtal
Where is Russia Going?

För att hedra Anna Politkovskaja, som var inbjuden att tala, anordnas ett seminarium som ska handla om Ryssland och mänskliga rättigheter. Ludmilla Alexeeva, en av grundarna av den första Helsingforskommittéen samt Madina Magomadova, ordförande för organisationen Tjetjeniens mödrar, medverkar.

Kommentar:
Vi bad arrangörerna skicka en utkrift av Ludmill Alexeevas tal pga akustikens brister i kyrkan och våra svårigheter att förstå hennes engelska gjorde att vi inte kan redogöra för det hon berättade om.

Madina Magomadova delade med sig av dagsläget i Tjetjenien, med skakande beskrivningar av ständiga kränkningar av mänskliga rättigheter. Tjetjeniens mödrar har samarbete med mödrar till ryska soldater.

Ulrika Kenney-Wallbing och Klara Stintzing