Mozambique projektet

F.R.U. – FÖRENINGEN FÖR REHABILITERING I UTVECKLINGSLÄNDER

HANDLÄGGARE: Gabor Tiroler och Joakim Davidsson                                       

Insats nummer: 300005512

LAND: Moçambique

INSATSENS NAMN: Stöd till handikappföreningen ADEMO i Nampula             

___________________________________________________________________________

SAMMANFATTNING

Projektet är ett 2årigt projekt, som en fortsättning på ett tidigare 2-årsprojekt i distriktet Monapo. Inom ramen för stödet till handikappföreningen ADEMO har ytterligare ett inslag i delprojektet Community-Based Rehabilitation (CBR) genomförts. Aktiviteten har befästs och fördjupats hos samarbetspartnern, med fokusering på personer med begåvningshandikapp och samtidigt utvidgats geografiskt. En veckas schemalagd utbildning och flera utbildningstillfällen i mindre grupper har ökat samarbetspartnerns kunskaper och färdigheter samt nått ytterligare professionella och brukare. En anpassning av Världshälsoorganisationens handbok för CBR – till förhållandena i projektområdet kulturellt och socialt – har kommit i gång. Förbindelserna med myndigheter och andra frivilligorganisationer har stärkts och utökats. Dessa framsteg gör att aktiviteten kan bli uthållig och kan fortsätta efter att vårt projekt avslutas. Gábor Tiroler ledde arbetet under kursveckan i Nampula samt anpassningsarbetet av CBR-handboken. Joakim Davidsson och Ruth Castro samarbetade under denna tid med Tiroler liksom med ADEMO-Monapo under tiden 24 okt – 22 dec 2011.

MÅL

Det övergripande målet för insatsen som vi bedrivit sedan 2008 har varit att stärka barn och vuxna med funktionsnedsättning med fokusering på personer med begåvningshandikapp så att de kan klara sig själva i hemmet, gå i skolan och bidra till sin försörjning. Därigenom skulle vi också bidra till att minska fattigdomen.

Rehabiliteringspersonal inom social och hälsosektorerna skulle bibringas ökad medvetenhet om funktionsnedsattas behov och resurser och hur man med CBR kan ta vara på resurserna för att tillfredsställa behoven. Möjligheterna och värdet av funktionsnedsattas bidrag till samhällsutveckling skulle också uppmärksammas.

Handikapporganisationen ADEMO skulle specifikt stärkas för att hävda medlemmarnas rättigheter.

GENOMFÖRD INSATS

 

Insatsen

Bidrar till insatsmålet genom

En kurs om CBR med personer med funktionsnedsättning som lärare och elever samt professionella som lärare och elever har genomförts. 

 

 

 

 

 

 

Gruppen valdes så att brukare och behandlare kunde öva samarbete. Hierarkin ifrågasattes och jämlikhet praktiserades. Jämställdhet mellan könen praktiserades genom att speciellt en kvinna i gruppen fick (tog) en ledande roll och genom att de övriga kvinnornas initiativ uppmuntrades. Deltagarna kom från regionhuvudstaden Nampula och 3 olika distrikt för att utvidga CBR-aktiviteterna. 

 

Intersektoriell representation och samverkan är till stor fördel för en effektiv rehabiliteringsverksamhet. Provinsdirektören för socialsektorn liksom sjukhusdirektören med ansvar för rehabilitering involverades, vilket också säkerställer programmets fortsättning.

 

 

Vi kunde identifiera nyckelpersoner för det fortsatta arbetet med att sprida metodiken och med anpassningen av CBR-handboken.  Vi fick en bättre uppfattning om vad som ytterligare kan behövas avseende utbildning och medvetandegörande för att stärka Ademos intresse för CBR.

 

 

En anpassad handbok kommer att vara själva grundverktyget för det fortsatta arbetet med CBR hos vår partner och eventuellt i hela landet.

 

 

 

Andra aktörers kunnande och erfarenheter tas till vara och kostnaderna delas. Samordningen förbättras så att behoven bättre täcks.

 

 

 

Ovan visade element i insatsen har direkt stärkt ADEMO och påtagligt ökat dess anseende inom provinsen genom att de kunde visa sin duglighet och förmåga för myndigheter och brukare.

 

 

Ersättningar för att gå en utbildning utöver det vanliga arbetet men inom avlönad arbetstid, vilket vi i grunden ogillar, är etablerad praxis i Moçambique. Detta har varit ett återkommande problem i samarbetet, men vi kan anta att det blir lättare framöver, eftersom vår partner känner till reglerna och eftersom vi samordnar oss med andra finansiärer. Solidaritet och transparens leder till förtroende, legitimitet och en stark organisation.

Arbetet bedrevs med professionella från socialsektorn, utbildning och hälsovård på hög nivå inom provins och distrikt. 

 

 

 

 

Kursen gav tillfälle för att visa deltagarna sina starka och svaga sidor i ämnesområdet. 

 

 

 

 

 

En veckolång workshop i en mindre grupp med samarbetspartnern och de mest produktiva deltagarna i föregående moment för att utarbeta metoden att anpassa CBR-manualen. Arbetsmetoden testades och ett utkast färdigställdes. 
Samarbete med andra frivilligorganisationer har inletts eller utvecklats, speciellt Light for the World, Power och AIFO. Den sistnämnda bidrog ekonomiskt till kursen och dess koordinatör deltog själv 

 

 

 

 

 

 

Diskussioner och förhandlingar om ekonomiska ersättningar har pågått med såväl deltagare som ansvariga. Vi har ansträngt oss att bli noggrant informerade om vad som betalades ut, för vad och skälen. Vi har tydligt ifrågasatt tendenser att vinna egna ekonomiska fördelar. Samtal fördes med ADEMOs styrelse om vikten av solidaritet, klar information och transparens till medlemmarna. 

 

 

 

 

 

Forts. Insatsen

Bidrar till insatsmålet genom

Rättighetsperspektivet betonades bland annat genom att vi uppmärksammade den moçambikanska lagstiftningen och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnesättning (CRPD). Den senare laddades ner på portugisiska till ADEMOs dator och de uppmuntrades att framöver diskutera konventionen  i grupper. 

 

Genom kunskap om lagstiftningen och konventionen stärks ADEMO att jobba för medlemmarnas rättigheter, t.ex. ifråga om tillgänglighet och tillgången till hjälpmedel. 

 

 

 

Genom självhjälpsgrupper och vald representant stärks genus och demokratiaspekten, med ökat inflytande i ADEMOs styrelse. Inkomstbringande aktiviteter för kvinnor främjas. Utsattheten motverkas. Kvinnornas möjligheter att stärka andra kvinnor/bilda självhjälpsgrupper i andra samhällen/ byar/ distrikt ökar.

ADEMO som organisation stärks genom ökad legitimitet då kvinnornas resurser bättre kan tillvaratas och deras delaktighet främjas.

 

 

 

 

FN konventionens rättigheter får ökade möjligheter att förverkligas genom att information/ utbildning ges om CBR/ Community-Based Inclusive Development (inklusive rättigheter, kunskap om funktionsnedsättningar, rehabiliterande åtgärder, hur man kan organisera sig mm) och genom att CBR kommitter bildas i distrikten.

 

CBR-kommitteerna får på sikt i samarbete med myndigheter utbildnings- inventerings och uppföljningsansvar så att rättigheterna i CRPD främjas.

Regelbundna träffar med kvinnorna vid flera tillfällen för empowerment av dem som grupp. Val ordnades där kvinnorna fick välja sin representant i Ademos styrelse. 

Samtal med styrelsen om att ADEMO stärks genom att kvinnorna blir mer delaktiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbildningar genomfördes i Monapo med aktivt deltagande av representanter från distrikten, samt utfärder tillsammans med ADEMO-Monapo till Namitatare och Nagema i Mossuril-distriktet samt till Teterene och Meconta-Cede, med deltagare från Namiale, i Meconta-distriktet.

 

Respektive distrikt sökte vi stärka i att bilda CBR-kommitte. Monapo är i processen av att formalisera CBR kommittén i distriktet. Meconta har gett förslag på medlemmar i kommitten och förankrat med myndigheterna i sitt disitrikt och Mossuril har påbörjat processen i detta distrikt.

 

Ledare i Monapo, Meconta och Mossuril har stärkts, utbildats i bland annat organisationsutveckling och CBR.

 

I begränsad skala utfördes sjukgymnastisk undersökning och förslag på re/habliterande åtgärder för barn och ungdomar i några samhällen med syfte att utbilda CBR-arbetare.

 

Böcker i rehab.teknik: ”Disabled village children” samt ”Nothing about us without us” samt WHO-manualen har delats ut till respektive distrikt.

 


METOD

Gábor Tiroler och Joakim Davidsson ledde liksom vid föregående tillfällen CBR-arbetet. Ruth Castro bidrog med sitt kunnande i empowerment, gender- och MR frågor samt organisationsutveckling.

Tiroler hade skaffat förhandsinformation om det aktuella läget i Moçambique vad gällde politiken och samhällssituationen i allmänhet och korruption i synnerhet bl.a. från insatta vänner inom utvecklingssamarbete och hälsovården.

Arbetet med anpassning av CBR-manualen förlades till det nya distriktet Mussoril och fungerade som internat vilket befrämjade samarbetet, transparensen och arbetsintensiteten.

Vi tog upprepade gånger upp situationen för utvecklingsstörda och betonade att de måste ägnas ökad uppmärksamhet inom ramen för projektet. Flera enskilda fall kom att aktualiseras på detta sätt, men fortfarande har de inte kommit med konkret som grupp i Ademo-Monapo. Å andra sidan har ett näraliggande område, nämligen epilepsi, kunnat behandlas ingående och attityder tydligt påverkats.

RESULTAT

Samverkan

Kursen gav tillfälle att öva samverkan mellan personer med funktionsnedsättning och de som är anställda för att ge dem service, dem vi betecknat professionella. Det intersektoriella samarbetet praktiserades mellan social-, utbildnings- och hälsoansvariga, och myndighetssamverkan förbereddes i en Rehabiliteringskommitté som ännu inte etablerats till fullo, men till vilken förutsättningarna ytterligare ökats genom att de aktuella personerna involverats, liksom genom den lagstiftning som stipulerar Rehabiliteringsråd på nationell-, provins- och distriktsnivå.

Samverkan försvårades med myndigheterna vars intresse minskade då vi hade svårt och ovilja att betala ersättning till myndigheterna för deras arbete på annan ort, enligt statligt traktamente och som är brukligt att organisationer gör i Moçambique.

Attitydpåverkan

Det observerades av dynamiken bland deltagarna och av själva stämningen att de det här året lyssnade mera på varandra och samarbetade bättre.

Genom roller som talare och lärare stärktes de funktionshindrades aktiva delaktighet och initiativförmåga, de upptäckte mera av sina egna resurser. De professionellas respekt för dem ökade.

Den i samhället utsatta situationen för personer med utvecklingsstörning eller mentala funktionsnedsättningar betonades, vi samtalade vid flertal tillfällen om incidenter i staden med stenkastning mot personer med dessa funktionsnedsättningar och vikten av att få dem och deras familjer som medlemmar. Genom att bli medlemmar kan de få mer stöd och göra sin situation synlig och sin röst hörd. Vid ett tillfälle gjorde sig en ung pojke löjlig över hur tre kvinnor med rörelsehinder gick, vi konfronterade honom vänligt genom att hälsa och skaka hand med honom, nu generad till bybornas munterhet. Bland våra förslag på åtgärder för ADEMO-Monapo att jobba vidare med var fortsatt arbete med sensibilisering av personer som inte har funktionsnedsättning för att på sikt få ändrade attityder i samhället. Generellt syns många personer med rörelsehinder i Monapo och liksom arbetet i verkstaden bidrar detta sannolikt till att många är respekterade i samhället.

Genusaspekter

Kvinnor med funktionsnedsättning blev allt mer aktiva och märkbara, och en av de kvinnliga professionella fick/tog en ledande roll under hela den aktuella tiden. Hon blev en förebild för de andra kvinnorna och en demonstration för alla att ”kvinnor kan”.

Kvinnorna i ADEMO-Monapo valde i demokratiskt val sin egen företrädare som vi hoppas aktivt ska föra kvinnornas talan i styrelsen i ADEMO.

Självhjälpsgrupp för kvinnorna startades och vi hoppas denna kan leda till ökat inflytande, och inkomst samt möjligheter att motverka den utsatta situation många kvinnor med funktionsnedsättning erfar.

HIV/Aids

Hela komplexet sexuell och reproduktiv hälsa inklusive HIV/Aids diskuterades ingående och upprepade gånger såväl i kursmomentet som i anpassningsarbetet med CBR-handboken. Man kom t.o.m. fram till att göra ett tillägg till handboken rörande dessa frågor, vilket är ett stort steg framåt. I sina samtal med partnern och övriga informanter tog Tiroler regelbundet upp denna fråga för att skaffa mera kunskaper att basera det fortsatta projektarbetet på.

Vid utfärd till Teterene i Mecontadistriktet skedde informationen om CBR/CBID i samplanering med utbildning/information om HIV/Aids, som professionella från sjukhuset i Monapo utmärkt genomförde i deltagande pedagogik.

CBR/CBIDs roll att se till att befintliga program i detta fallet HIV/Aids görs tillgängliga också för personer med funktionsnedsättning betonades, så att de i samma utsträckning som andra får tillgång till såväl prevention som behandling.

Samarbetet med den lokala samarbetspartnern

Rollfördelningen mellan F.R.U. och den lokala samarbetspartnern klargjordes ytterligare, så att den sistnämnde kunde ta flera initiativ och ett större ansvar än tidigare. ADEMO och dess medlemmar blev mer jämbördiga partners och mindre av mottagare av vår hjälp. ADEMO har blivit bättre på att handha och styra projektmedlen.

RISKFAKTORER

Ett projekt som detta är beroende av politiska, sociala och ekonomiska omgivningsfaktorer, vilka projektet även avser att påverka. Andra biståndsprojekt med utbildning t.ex. ger större ekonomiska incitament till deltagarna. Det kan minska attraktionen hos vårt projekt. Likaså har vi fått både beskrivningar på och direkta informationer från våra kontakter (Julie Cliff, Krisno Nimpuno m.fl.) att korruptionen allmänt ökar i Moçambique, vilket försvårar vår uppgift i detta avseende.

Om stödet till handikapporganisationen leder till ekonomiska framgångar, kan det skapa konflikter i lokalsamhället. Avundsjuka är nämligen kulturellt en mycket viktig faktor i Östafrika.

I mera modern bemärkelse, kan handikapporganisationen också bli uppfattad som hotfull konkurrent inom de sektorer där ADEMOs verkstad producerar liknande varor som andra verkstäder också sysslar med, t.ex. järnstaket och grindar och då motarbetas.

I en miljö med knappa resurser och framträdande vinstintressen kan egenintresset gå före vad som är bäst för befolkningen, allmänintresset. Utmaningen är att skapa ett samarbete där så gott som hela befolkningen är vinnare.

Utbildningsnivån hos vår samarbetspartner höjs inte lika snabbt som hos professionella i det moçambikiska samhället. Risken består att personer med funktionsnedsättning och deras organisation ADEMO inte får en jämbördig position med etablissemanget och makthavarna utan blir kvar på en lägre nivå.

FORTSÄTTNING

Utarbetandet av en moçambikisk CBR-handbok kommer att öka medvetenheten och kunskaperna liksom samarbetet inom rehabiliteringsfältet. Handboken blir ett nyckelverktyg för det fortsatta arbetet inte bara i vårt projektområde utan i hela provinsen och så småningom, hela landet. Samordningen mellan andra givare och inhemska organisationer förbättras så att rehabiliteringsverksamheten blir effektiv och rikstäckande. Vår samarbetspartner blir en förebild för handikapporganisationer i provinsen och, så småningom, hela landet. Under 2012 måste ytterligare kraft ägnas åt utvecklingsstördas deltagande, och till detta ska arbetet med projektets andra delmoment bidra liksom det planerade besöket från Emmaus Björkå och Daglig Verksamhet. En god början är de konkreta insatser som kunnat vidtas för epileptiker.

En utmaning är att få till långsiktig hållbarhet i CBR-kommittéernas och CBR-arbetarnas verksamhet då möjligheten till ekonomisk ersättning är begränsad. Kan ADEMO och FRU i samarbete med andra organisationer och myndigheter lösa detta under 2012 vore det en stor framgång. Stärkande av CBR-kommitteernas utbildningsförmåga av CBR-arbetare blir också en viktig uppgift under året.